Igår hade jag jourträningen på klubben, när man har jouren kan man inte vara med på gruppmomenten (eftersom man kommenderar och ska se till att det är en trygg platsliggning för alla inblandade) men man kan vara med och träna efteråt. Igår tränade jag och Pebbels fritt följ med fokus på höger, vänster och helt om. Korta pass med hög belöning men också tydlighet när det blir ”fel”. Jag tycker att det börjar arta sig. Rätt bra, inte helt  det bra, men på väg. Men å andra sidan, vad funkar inte bra när belöningfrekvensen är hög Jag tränade också sneda återhopp. Något jag måste träna mer på. VARFÖR STUDSAR ALLTID APPORTEN SÅ LÅNGT ÅT SIDORNA (närå…jag e inte upprörd ? Jag tränar på att kasta den där metallapporten utan hund och då hamnar den rätt, men så fort vi tränar ihop jag och Pebbels så flyger den iväg åt sidan. Och på träning spelar det ju ingen roll, men den studsar ju lika illa på tävling.

Hur som helst så tränade vi en liten stund igår och jag ska försöka träna en liten stund innan kursen (instruktörelevsgrejen) imorgon också, ska bara packa lite, åka på en jobbintervju och leka med barnen först…men sen så. Jag längtar tills flytten är över!

Jag går instruktörselev på klubben nu och det är jätteroligt.  Det är fantastiskt intressant att möta olika hundar och förare. Jag går bredvid både lydnadsklass 2 och på brukskursen. Igår var det spår och budföring med brukskursen. Även om förarna inte tycker att det är så roligt alla gånger så är det fantastiskt lärorikt för mig när hundarna inte gör som de förväntas eller brukar. Båda kurserna jag följer har duktiga förare och duktiga hundar. Och lyckan till framgång ligger nog mycket i att de har så himla roligt. De skrattas och fikas och pratas…och så tränas det hund

Efter spåret stannade jag och Annette (som är intstruktör men också min träningskompis privat) kvar och tränade våra egna hundar.  Annette tittade på Lilla Ps fritt följ, vi gjorde lite springa ifrån övningar i helt om, vilket fick fart på en förvånad P ;O) Och så körde vi igenom Annettes frissan i hela tvåan (utom hoppet, vi hade inget hopp). Och det gick så fint. Och jag hade det på känn för det har varit lite paus i träningen för Frissan så hon var taggad och supermotiverad.

Jag har fått förfrågningar om privatlektioner. Eftersom jag går instruktörselev på klubben och ska gå instruktörsutbildningen genom klubben i höst så kommer jag inte att ha privatlektioner i dagsläget.  Det finns flera duktiga hundinstruktörer med tävlingserfarenhet som går att boka  genom  klubben.

För kontakt: nackabk.com

Vår  träningsgrupp består av Susanne P med sin perro Ella, Peter med sin rottis Fanny, Annette med sin rottis Frissan och så jag och min border Pebb. Vi har tränat ihop  sedan i vintras , då i inomhuslokaler. Det började med att vi tränade en bestämd dag och sedan tillkom spontanträningar, helt plötsligt så var det ”vi”. Nu tränar vi utomhus och tillsammans kör vi mest tävlingslydnad men även en del bruks. SusElla kör även  rally. Vi tränar med varandra och vi är som en kärna, men vi tränar också med andra. Ibland ihop, ibland själva. Och just det där att vi går ifrån varandra ibland ger oss mer att tillföra i gruppen. Det har varit en period av mycket annat så vi har inte kunnat ses lika ofta som vanligt. Annette är instruktör plus ordförande i klubben med allt vad det innebär, SusElla är sammankallande i vår sektor och instruktör, jag sitter med i samma sektor som SusElla plus att jag går som instruktörselev med Annette. Vi har alla haft det mycket hemma med jobb  , tävlingar, skador osv.  Nu har vi börjat strukturerar upp vår träning med en bestämd dag, men även kommit igång med spontanträningar. Och precis när alla börjar landa och komma i fas…så är det dags för oss och flytta med allt vad det innebär. Dagis, skola, kartonger i massor, planering osv. Vi flyttar inte långt, men en flytt är alltid en flytt. ;/ Men skönt när det är klart ska väl tilläggas.

Träningskompisarna är ju de som vet och ser alla förbättringsmöjligheter, och de som jag kan ventilera med, de som stöttar både i medgång och motgång. Och de som faktiskt är glada på riktigt när de går bra för en. Och det finns inget hellre jag vill än att de ska gå bra för dem också. Jag håller tummar och tänker på dem varje gång de är ute och tävlar  och hoppas att de  når de mål de själva har satt upp  så mycket så jag nästan får ont i huvudet. Och naturligtvis har vi en liten fäjsbookgrupp ;P  Och vi pratar där mer eller mindre dagligen. Jag pratar mer med dem än med några andra vänner. För de är liksom vad de har blivit, från en- gång -i -veckan- träningskompisar till träningsrupp och vänner. Och det är stort!

Jag blundar för det jag måste träna. Och så tränar jag det som jag tycker är roligt. Jag älskar fartiga moment och är inte så mycket för pill och detaljer. Men om man tittar på mina betyg på alla tävlingar genom åren så har vi ett betyg som inte ligger högt. Och det är fritt följ. Vi har varit nere på 6,5 och uppe på 9. Men vårt vanligast betyg är 7,5 och det är ju inte tillräckligt bra. Jag måste helt enkelt ta tag i fritt föjl.

En annan sak som har dragit ner betygen i de högre klasserna är Pebbels ingångar. Och det är dyrt med en slarvig ingång, det kan dra upp till två poäng på ett annars perfekt utfört moment.

Så nu har jag lovat mig själv att ta tag i fritt följ på riktigt. Jag gör det ibland och så går det bra och då börjar jag fokusera på andra ( roligare) moment och då tappar vi friaföljet.

Veckans fokus ( och många veckor framåt):

Fritt följ och ingångar.

Och jag ska banne mig lära mig att tycka att det är roligt också! Är helt säker på att så fort jag börjar tycka om fritt följ så kommer Pebbels också göra det.

Igår var vi iväg  och tävlade elitklass igen. Den här gången skrällde Pebbels till med både klassvinst och förstapris. vi fick lite strul med hopp apport och  med ff men annars flöt det på rätt bra med tanke på omständigheterna. Jag fick flera förarfel i fritt följ (tex näör man får säga fot och inte)  Tur att man kan lära sig av kommentarerna på betygen. Det var en svår bana med mycket störning. Massor med höga koner i olika färger, närliggande bilväg, mål , bildäck, koner och skyltar som ramlade av blåsten, en TL som gjorde fel, streck i marken (vi var på en konstgräsfotbollsplan) plus att apporteringsdirigeringen låg jämte rutan. Jag är väldigt nöjd över hur Pebbels kunde sortera i den där röran.

Sitt 9,5 -lyfter tass
Plats 10
Ff 6,5 – släpper vid helt om, ojämn position förarfel (och så exempel )
Zätat 8 – sitter  nästan vid vä sväng kon
Ink 8-  ngt tidigt kommando, kommando ska ske vid konen
Rutan 9-  ngt strulig avslutning
Apporterdir 9,5- något vid ingång
Hopp 6 -kraftigt dk återhopp
Vittring 9 -något islag föraren avslut
Fjärr 9- önskar ett mer distinkt sitt
Summa 269,5

Inte kanonpoäng, men dock INGA NOLLOR!

Nu har jag tittat under lupp och analyserat.

Fritt följ: Mycket bättre position som är längre bak. En bra aktivitetsnivå. På bekostnad av helt om där hon inte riktigt hänger med alla gånger. För att lösa det har jag tränat massor på att gå, både själv och med hund.

Zätat: Zätat är som det är. Nån gång då och då blir det fel skifte. Men oftast blir det rätt. Hon har bra stadga efter utförda skiften och en bra transport.

Inkallningen: Jag skulle säga att hon har ett bra ställande men ett sämre läggande. Ingångarna är inte helt bra alla gånger.

Rutan: När P kommer till rutan och jag ropar stanna svänger hon runt i båge för att se mig och hamnar då långt ut på ena sidan. Ibland helt i rutan, ibland med en tass utanför. Ska jag kommendera ligg på en gång, och gå all in för det är ju  väldigt svårt att kommendera om till  rutan om hon kommer fel. Det beror liksom på vart utanför rutan hon hamnar.

Apporteringsdirigering: Här har vi vårt största felmarginal. Jag tror att det handlar om osäkerhet. jag kan behöva en bättre förberedelse inför momentet.

Hoppmetall: Här har vi tränat på sneda återhopp och det fungerar bra.

Vittringen:  Jobbar från vänster till höger.

Fjärren:  Hon har inte så distinkta skiften ännu, men vi jobbar på det.

Det är mycket pill i eliten. När något sitter har något annat gått ur datum och måste uppdateras.

Vi tränar på. Vi filar på raka sättanden och på fjärren inomhus. Vi tränar på allt annat utomhus, med fokus på apporteringsdirigering och rutan. Vi hyrde hall häromdagen med Marie som också har en hund från Somollis- vilken duktig tjej! Det här är hennes fjärde eller femte hund och hon siktar mot SM. Ni vet sådär målmedveten och genomtänkt- som man skulle vilja vara. Fast ändå inte, för jag gör ju det här bara på kul. Utan press. Hur som helst så tränar vi rätt ofta, själva och med gruppen men även med andra. Men jag saknar gnistan. Liksom den där nu jäklar ska vi ut och ha kul. Det kan vara för att allting fungerar rätt bra nu (tills man kommer på tävling och blir överraskad ) Jag vet inte riktigt vad jag ska träna på.  Ska jag träna lydnad alls? Behöver jag det? Vill jag det? Hur färskig färskvara är lydnad egentligen? Jag vill göra nya saker. Nyinlärning! Jag tror att Pebbels skulle gilla det också. Eller så måste jag bli bättre på att variera min träning, det  skulle nog vara roligt för oss bägge.

Åsså förutom att jag känner så med träningen så har jag blivit lite loj med bloggen…för att inte tala om jyckens facebooksida. Väldigt inaktiv. Min egen också, inte mycket drag där. ;o)

Jag försöker träna mycket i nya miljöer. Det är lite svårt efetrsom det är så j*kla mycket snö överallt. Jag har hittat lite olika gräs och grusplatser, men det är inte många. Det krävs ju en del yta för att kunna få ut en hel elitbana. Jag tycker att jag börjar få ordning på ff ( som är våra lägsta betyg på tävling) och jag tycker att det andra sitter. Men det är ju just det, att det går så bra på träning. Det enda som spökar lite då och nu är apporteringsdirigeringen. Nio skick av 10 sitter, men så ibland kommer den där dagen då hon gör något oväntat, tex vänder vi konen och kommer tillbaka, springer helt fel håll, springer till mitten, springer fram och släpper. Det är något nytt varje gång. Jag är rädd att jag tränar apporteringsdirigeringen för mycket. Hon kan bli lite så att hon gör en egen fortsättning om hon tycker att hon kan  momentet. Men det kan lika gärna vara en omedveten rörelse från mig som hon blixtsnabbt läser av. Det är svårt att veta vad lilla fröken tänker ibland. ;o)

Vi i träningsgruppen har börjat kika på var och ens mål med sin hundträning. Långsiktiga och kortsiktiga.

Mina långsiktiga mål sträcker sig över 2013:

• Teamwork
• Känsla
• Lust
• Svensk lydnadschampion

Planering- veckor, ett par månader, momentspecifikt:

• Fritt följ-jobba vidare på aktivitetsnivå, vänster språng march
• zätat-  se ovan- säkra upp, stimuliskontroll på kommandon
• Inkallning- plocka isär
• Apporteringsdirigering- tänka till
• Rutan- muskelminne, springa rakt genom rutan, inte ta steg efter stå (träna separat). Träna inkallning från rutan separat.
• Hoppet- träna sneda återhopp
• Vittringen- hålla fast
• Fjärren-frysa rörelser